14 december 2018

Utställning: Släkten och slavarna

Släkten och slavarna, Carl Johan De Geer

Carl Johan De Geers utställning Släkten och Slavarna på Norrköpings Konstmuseum är en konstnärlig tolkning av det omskakande mötet med den egna släktens mörka förflutna. De sju installationerna består av möbler, tyger och bilder som fogats samman till en mystisk och vindlande berättelse. Carl Johans trygga röst vilar över utställningsrummet. Utställningen presenterar motbilder till historieskrivningen, och vi får en ny bild av anfadern Louis De Geer, även kallad ”den svenska industrialismens fader”, och inblandningen i slaveriet på 1600- talet.

Centralt för utställningen är Carl Johan De Geers möte med Sydney Onayemi, något han själv beskriver som en mental käftsmäll. I en matvarubutik på 2000-talet får Carl Johan veta att hans förfader Louis De Geer ägde en slavstation i Ghana. Byggnaden finns kvar, med namnet Cape Coast Castle. En gång kallad Carolusborg. Mötet med Onayemi blev början på projektet Släkten och slavarna, som förutom utställningen även blivit en bok med samma titel.

Carl Johan De Geer (f 1938) ser det som sitt livsuppdrag att utreda felaktigheter i samhället. På 60-talet opponerade han sig mot krig och orättvisor, finkulturell snobbism och föräldragenerationens trångsynta livsstil. Trots att han säger sig vilja undvika det personliga, återkommer han till just detta i många av sina verk. Film, fotografi, textil, måleri, litteratur, grafik och scenografi är alla del av Carl Johan De Geers mer än 50-åriga praktik. På 60-talet ville han skapa en helt ny inredningsstil med sina färgglada, distinkta och förenklade textilmönster. Längre fram blev Meyerateljéerna i Stockholm basen för hans egen och vännen Håkan Alexanderssons (1940-2004) dröm om en egen filmateljé. Tillsammans producerade de, med små medel, bland annat det numera kultförklarade barnprogrammet Tårtan (1972). I samband med utställningsprojektet Trivsel (1991-92) skapade han scenografiska installationer. De olika tablåerna blev en form av självporträtt som säger något, inte bara om Carl Johan De Geer själv, utan också om den tid de representerar.

Utställningen ställer flera frågor på sin spets: hur kan vi förhålla oss till ondska i det förflutna? Vilken roll spelar dessa händelser för oss idag? Vilken är vår tids blinda fläck? Historien tillhör inte enbart det förflutna som man skulle kunna tro. Händelser som utspelade sig för flera hundra år sedan påverkar oss här och nu.

Utställningen är producerad av Norrköpings Konstmuseum och visas till och med 28 april. I anslutning till utställningen visar Konstmuseet Carl Johan De Geers film Mormor, Hitler och jag (2001), 18 min samt Kersti Grunditz dokumentär CJDG (2014), 82 min i Harlekinen.

”Som helhet tycker jag att projektet är det starkaste och viktigaste Carl Johan De Geer presterat”

”Sveriges inblandning i den transatlantiska slavhandeln var visserligen kort och för länge sedan, men del av det brott mot mänskligheten som i dag totalt berör 70 miljoner slavättlingar i Nord- och Sydamerika”

Birgitta Rubin, DN Kultur

Läs mer om Norrköpings Konstmuseum här