13 november 2019

Stadsradhus på historisk mark

Kvarteret Ruddammen har en lång historia i vår stad.

Från kungsgård till fattigkvarter till parkeringsplats. Kvarteret Ruddammen har genomgått många förvandlingar genom århundradena. Nu finns förslaget på att befolka området igen.  

Nya Rådstugugatan, Generalsgatan, Trädgårdsgatan och Skepparegatan ramar in kvarteret Ruddammen. Här vill Heimstaden bygga bostäder på den yta som idag är parkering ut mot Nya Rådstugugatan.

Förslaget är att bygga stadsradhus alternativt flerfamiljshus. Byggnader runtikring utgör byggnadsminne och har ett stort kulturhistoriskt värde i Norrköping. De nya byggnaderna måste passa in i omgivningen. Därför föreslås stadsradhusen ha minst tre våningar. Och blir det flerfamiljshus på platsen kan de vara högre.

Samhällsplaneringsnämnden gav ett positivt planbesked i september. Det innebär att planerna med Ruddammen är i ett tidigt skede och många frågor ska nu utredas. Bland annat arkitektur och parkering.

Planuppdraget gäller dessutom hela kvarteret och inte bara Ruddammen 7 som Heimstaden äger. Kommunen äger Ruddammen 3 och 4. Kommunen äger även Ruddammen 5, där är Botrygg tomträttsinnehavare. Ruddammen 8 ägs av Rdmn invest. Markägarna kommer att påverkas när parkeringsytan förvandlas till bostäder.

Övriga fastighetsägare i kvarteret Ruddammen är Norrköpings kommun, där Botrygg har tomträttsinnehav, och Rdmn invest.

Här kan du ta del av detaljplanen för kvarteret.

 

Områdets historia

Sedan år 1728 finns kvartersnamnet Ruddammen på Norrköpingskartan. Men områdets historia letar sig tillbaka till 1500-talet.

Norrköpingshus

Mot slutet av Gustav Vasas regering på 1500-talet uppfördes en kungsgård i Norrköping. Gården var ett mönsterjordbruk, där nya redskap, växtslag och odlingsmetoder skulle provas. Och en samlingspunkt för hovet, kungliga gäster och ämbetsmän på deras resor genom landet.

Var kungsgården låg vet man inte med säkerhet. Utifrån kartor, arkeologiska fynd och kvartersnamnen i området: Väktaren, Ruddammen och Vattenkonsten, tror man att den låg där Hedvig kyrka står idag. Gården brändes ner år 1567 i samband med nordiska sjuårskriget.

Tio år senare, år 1576, lät Johan III den nederländske slottsbyggaren Hans Fleming bygga upp gården. Gården kom nu att kallas Norrköpingshus eller kort och gott - slottet. Det blev en pampig byggnad i korsvirke med två torn, 300 fönster, koppartak, portal med kungligt vapen och en vallgrav som omgärdade slottet.

Slottet fick även en trädgård med en ruddamm. Det är en fiskedamm som innehöll fisken ruda. Kring slottet låg även en kalkugn, tegelbruk, fogdestuga, slakteri, stallar, badstuga, bryggeri, smedja och snickeri. År 1604 brann slottet ner. Ruinen kom att användas som tegeltäkt, vilket gör att alla synliga spår efter byggnader är borta.

Kakel och mynt från 1500-talet

I kvarteret Ruddammen har man hittat lämningar från 1500-talet som tyder på att området tillhörde slottsområdet, och byggnaderna kan knytas till högreståndspersoner.

Arkeologiska utgrävningar har hittat porslin och kakelugnskakel från 1500-talet. Även ett silvermynt från 1580-talet. Det är ett så kallat fyrk, och motsvarar 1/4 öre. Myntet präglades under Johan III regeringstid.

Man har även funnit odlingsbänkar. Prover på jorden visar en väl gödslad och bevattnad jord, och att man odlade bondtobak, persilja, dill, kål, kummin och körvel. Det är tecken på en typisk köksträdgård. Bondtobak har odlats i Sverige från 1600-talets första hälft.

Andra fynd är en knuttimrad källare som dateras till 1630-talet. På källargolvet låg tre mynt präglade under drottnings Kristinas regeringstid, år 1632–1654. Man fann även en stor träbinge som kan ha använts för att garva skinn. Det fanns rester av hår från nötkreatur i bingen, tillsammans med matrester och keramik. Bland annat ett kokkärl som kallas Jydepotte, som tillverkades i Danmark från 1550-talet till 1700-talet.

Besvikelsens årtionde

1860-talet har kallats för besvikelsens årtionde, med ekonomisk depression och missväxt i tre år i rad. De blev de sista nödåren i Sverige då 10 000 människor svalt ihjäl.

I Norrköping fick nödåren en dramatisk upptakt i och med brödupproret 1867. Skörden slog fel som ledde till att spannmålspriserna gick upp. Arbetare på Drags, Malcolms och Motala varv fick anonyma brev med uppmaningen att näpsta, straffa, spannmålshandlarna. För handlarna antogs ligga bakom att priset höjdes och att många svalt. Ett antal varvsarbetare fick med sig en folkmassa till Rådhuset där man krävde lägre pris på bröd. I tre dagar varade oroligheterna. Borgmästaren Grenander och stadsfiskalen Rosengren utsattes för misshandel och stenkastning.

Åren som följde brödupproret blev sämre. Stränga vintrar och varma somrar utan regn ledde till att ladorna stod tomma, djuren slaktades och lågkonjektur fick industrierna att avskedade arbetare. Många hade inte pengar till mat. Norrköpings nya fattigvårdsinrättning i kvarteret Ruddammen på öster höll på att sprängas av hjälpsökande. Kvarteret Ruddammen blev därefter, och fram till 1910-talet, centrum för Norrköpings fattigvård. Här fanns bland annat ett fattigvårdshus och ett sjukhus. Två av dessa byggnader finns kvar.

Historiska och arkeologiska källor: